Veckans lärdom från skolan: Hamling – ett levande kulturarv

Som ni kanske vet kompletterar jag just nu min praktiska erfarenhet med att formellt studera trädgård. Varje vecka lär vi oss nya, spännande delar av trädgårdskonsten, och idag i skolan stod något väldigt speciellt på schemat: hamling.

Kanske har du hört ordet förut, eller sett de karaktäristiska, knotiga och stubbiga träden i gamla odlingslandskap eller parker i Göteborgstrakten. Men vad är hamling egentligen, och varför gör man det?

Löv istället för hö – så överlevde djuren

Hamling är en av våra absolut äldsta beskärningstekniker. Långt innan vi kunde åka iväg och köpa färdigt kraftfoder på säck, var bönderna i Sverige helt beroende av naturen för att få mat till sina djur över de långa, hårda vintrarna.

Genom att "hamla" träden – alltså beskära dem hårt genom att regelbundet kapa grenarna – fick man stora mängder foderlöv och unga kvistar (lövkärvar). Detta torkades och fungerade som livsviktig mat åt framförallt får, getter och kor. Det var ett smart sätt att skörda från träden år efter år utan att behöva fälla dem. Idag är de hamlade träden en direkt länk bakåt i tiden – ett magiskt, levande kulturarv.

Varför hamlar man träd idag?

Idag behöver vi sällan foderlöv till gårdens djur, men hamling är ändå en högst levande och viktig del av trädgårdsskötseln. Förutom att bevara en historisk tradition finns det två stora fördelar:

1. Trädet lever (mycket) längre: När man beskär ett träd på detta sätt begränsar man kronans storlek. Det gör att rotsystemet orkar underhålla trädet under en betydligt längre tid. Hamlade träd (som ask, lind, pil eller alm) kan faktiskt bli flera hundra år äldre än träd som får växa fritt!

2. En massa nya hem i trädet: När vi hamlar bildas en knutformig utväxt, ett så kallat "hamlingshuvud". Här skapas med tiden små trygga håligheter och sprickor som blir hem för insekter, småfåglar och fladdermöss. Helt i linje med Edenpaths ekologiska vision.

Vilka träd vill (och vill inte) bli hamlade?

Det är inte alla träd som uppskattar en så pass tuff frisyr. Här är "VIP-listan" och varningslistan som vi gick igenom i skolan:

Träden som älskar det (Hamlings-proffsen):

• Ask & Lind: Kungarna av hamling! De har en fantastisk förmåga att skjuta nya skott.

• Pil: Växer så det knakar och är en klassiker i svenska trädgårdar.

• Alm & Lönn: Fungerar också utmärkt och skapar vackra, knotiga huvuden.

Träden du bör låta vara:

• Barrträd (Gran & Tall): Hamla aldrig en gran! De kan inte skjuta nya skott från gammal ved. Kapar du toppen och grenarna dör trädet oftast.

• Fruktträd (Äpple & Päron): Här kör vi vanlig beskärning istället. Hamling förstör trädets struktur och ger nästan ingen frukt.

• Björk: Björken "blöder" lätt och har svårt att läka stora sår.

Dags att hamla? Överlåt klättrandet till oss!

Har du själv ett hamlat träd på tomten? Ett träd som en gång har börjat hamlas måste fortsätta skötas med rätt intervall (ofta vart 3–5 år). Om grenarna tillåts bli för grova och tunga kommer "hamlingshuvudet" till slut att fläkas sönder och trädet dör.

Hamling är ett tungt precisionsarbete som ofta måste utföras på höjd. Det är ingenting man bör pyssla med från en ranglig stege när balansen inte är vad den en gång var. På Edenpaths brinner vi för trädvård och kulturarv! 

Låt oss ta hand om stegarna, grovjobbet och säkerheten, så överlever dina träd i generationer till. Vi anpassar alltid tempot efter dagsformen och fikar mer än gärna en stund efteråt!

Behöver dina träd en översyn i vår?
Hör av dig

Allt gott